Snart, snart...

... kan vi förhoppningsvis leva lite "Svensson-liv". Eller ja, vad är Svensson-liv egentligen?! Finns det fler som tänker som vi? Livet rusar förbi oss i hejdundrande fart, och vi hinner inte njuta. Läste något tänkvärt häromdagen: Livet är inte imorgon, utan består av en massa NU. Så sant så sant, men hur lär man sig att njuta av nuet?

Vi har i alla fall tagit ett steg på vägen. Ett beslut som förstås smärtar en del, men faktiskt inte så mycket som jag trodde att det skulle göra. Vi har sålt vårt hus. Vi vill kunna åka och handla glass en söndag utan dåligt samvete för att vi inte hinner göra tillräckligt mycket hemma, vi vill kunna åka och hälsa på vänner en helg utan att få ångest. Vi vill framför allt hinna umgås med våra barn! Vi vill inte behöva säga nej varje gång de vill hitta på något skoj.

Jag hoppas att det är ett bra beslut. Om inte så får vi väl köpa ett nytt hus. Det är ju trots allt bara ett hus. Men i så fall blir det ett hus utan vedeldning, med mindre trädgård, mindre snöskottning... lite mer lagom! Men nu ska vi försöka njuta av vardagen och komma tillrätta i vårt "parhus lagom".

Vill visa en kruka som är alldeles, alldeles underbar... den är gjord av Anna Wrigstad Östberg. Jag kan inte få nog av den. Jag hoppas kunna besöka Växbo Lin och Växbo Kvarn under semestern, och då ska jag få beskåda dessa underverk i verkligheten.