Thursday, November 2, 2006

Astrid Lindgren på gott och ont

Kära Astrid... hennes berättelser är underbara, men ack så mycket hyss hon lär barnen!

Elliot har i flera veckors tid sagt något till Melvin som jag inte för allt i världen lyckats förstå vad det betyder. Han tar tag om lillebrors huvud, skakar om och säger något i stil med "dumma sunne". Eftersom jag inte vetat vad han menat har jag heller inte vetat om det är ok eller inte, men själva gesten har inte verkat speciellt snällt menad, så jag har bannat honom ändå. Jag har lirkat och lirkat för att försöka få honom att förklara vad han menar, eller var han hört det någonstans, men utan framgång. Tills häromdagen. Det han vill ha sagt är förstås "förgrymmade unge!"... Såklart! Att jag inte fattat det!

Svära har han också lärt sig av Emil. Och av Pippi har han lärt sig låta som en sjörövare, och att hytta med svärd... Var ska det här sluta?

1 comment:

Anonymous said...

ha ha ha...jag tror jag dööör, nu kan jag ju inte sova, kommer ju ligga och fnissa till i morrn bittin.